Ansi

Börjar väl som sig bör med en recap av helgen. Fredag var jag uppbokad som kattvakt på 25an och passade på att bjuda över Guggi på en länge pratad om middag. Pasta di Anna med massor av parmesan, sallad med feta och så rödvin. Efterrätt: vaniljglass med chokladssås, moget och gott. Till det, te gånger två. Att titta på Let´s dance med Guggi gick bättre än jag trott, hon var så väldigt len i tonen och inte alls speciellt häcklande. Vet inte om det beror på att hon var sketatrött eller in löööööv ;-) Hur som, det var en trevlig kväll och alldelles lagom på alla sätt och vis.
Lördag shoppade jag pyttelite på Stinsen och sin en raid på Ica Maxi. Köpte mig en feeet godispåse som jag nöjt åt upp delar av under lördagskvällen. Var hemma och hade det mysbra. Lyssnade mest på musik och drack te. Igår var det först lite pyssel hemma, sen fick jag skjuts till 25an av Anna, Jonas OCH Albin. Gick in till en storstädande mamma ett tag sen knatade jag över till Mia där även Albin var. Sen blev det fullt ös tills det var dags för mig att gå hem till mor och far för lite söndagsmiddag och försenad födelsedagsmiddag för pappa. Albin var på ett helt galet humör! Han stajlade och tyckte in dvd-luckan med hakan. Sen visade han mig badrummet och "yschen" 3 gånger. Han tyckte jag var sååå tråkig när jag inte drog på vattnet i duschen. Han pekade ju på sig själv och la till "yschen". Vad fan är hon dum eller...
Albin och jag ville gå ut och lajja i snön men tyvärr hade inte skruttungen med sig några vantar eller halsduk så vi röjde på inomhus. Fick bamsekramen när jag skulle gå. Mitt hjärta svämmade över, åff kårs.

Kom in på engelskakursen "litteratur och vokabulär"...wiiie. Well done me! Ska bli ruggigt kul!

Här kommer lite bilder, en salig kompott.... sen ska jag städa och äta upp godiset jag har kvar efter att Pontus, som nu har slutat röka efter att ha slutat snusa, ätit upp det mesta igår. Abstinensen botas bra av godis, I know. Heja Pontus!

Igår hängde jag med Albin på 20an i stället för att köra shoppingrejset, helt underbart! Han pratar hej vilt och är hur smart som helst. Heeeela tiden vill han veta "a ä dää". Vi lajade lite titt-ut, la nallen i en säng för att sova, sprang runt med skohornet i högsta hugg, åt mandarin och hade det allmänt skoj. Jag veeet att jag säger det jämt, men han är sååå fantastiskt underbar! Anna och Jonas har den sötaste lille sonen jag vet! Jag blir helt varm i hjärtat och mår alltid så himla bra efter att ha hängt med honom en stund. BusAlbin!

Handlingen blev då alltså dagens to do i stället. Mådde bra innan vi åkte men blev lite skakig när vi väl kom till Stinsen. På K-rauta innan gick det som en dans. Jag och mojan gick runt och kikade i mer eller mindre alla affärer men jag hade liksom ingen ro att titta ordentligt och ännu mindre att köpa något. Vilket var surt för idag hittade jag en hel del snygga toppar till riktigt bra priser. Men jag hade fullt upp med att inte freaka ur, hålla koll på närmsta nedgång och utgång och hur jag mådde. Sååå trist att gå så där på hel spänn. Men jag är ändå stolt att jag inte flydde därifrån utan faktiskt knatade på. Efter Stinsen blev det ica maxi. Hann stirra upp mig riktigt mycket på den minimala bit det är mellan stinsen och ican, det säger rätt mkt om hur det är jag har det och håller på :-) Jag och mamsen satt i bilen en stund på parkeringen så att jag kunde ladda om lite. Sen peppade jag igång mig och vi gick in. Var hur hispig som helst första 10 men sen lät jag faktiskt mig själv vara i fred och gick lugnt omkring och handlade vad jag behövde. Belönade mig själv med en påse bilar, en ostkaka och citronmuffins. Väl hemma fixade och trixade jag lite och sen ordnade jag en delikat fika till mig själv och tittade på This devided state om rabaldern det blev i staten Utah när univeristet bjöd Michael Moore som talare inför valet -04. Konservativa, religiösa amerikaner är sannerligen något för oss alla att oroa oss för. Deras styrka är inte självinsikt och kunskap om allmän histora, vare sig sin egen eller omvärldens. Jisses! Tur att jag hade mina citronmuffins, dom höll mig lugn.

I kväll är det Sverige-Venezuela. Sitter och har införsnacket på nu i bakgrunden. Kanske kan vi få se en klippa bland ytterbackarnan som kan joina "det riktiga" landslaget under årets kommande em-kval matcher.

Och ute blåser det och värre ska det tydligen bli innan det lugnar sig igen. Det är tydligen tre personer som dött då det fått nedblåsta träd över sig, läskigt!


Nu ringde Clas...du är så himla bäst Clas!!! Du gjorde mig så jäkla glad så du anar inte, gulle gulle dig! Jag tycker så vansinnigt mycket om dig!

Nu är det dags att äta lite ostkaka med hallonsylt!

Kram!

Nu kommer jag ut som långtidssjukskriven agorafobiker med panikångest/attacker. Ser liksom ingen mening med att gömma och ljuga om dethär längre. Att dölja … det har mest bara rullat på. Mina fina tjejer Guggi, Ninisen, Sarah och Anna vet ju så klart om allt men de flesta andra har nog anat att något varit knas men inte vetat mer än så.

1999 totalkraschade jag och mitt liv. Efter en väldig massa år med ångest, panikattacker och annat sånt rasade jag och fick börja om från början igen. Gick inte utanför dörren, alls, på ganska många år förutom till terapin och då var jag helt beroende av att pappa eller mamma skjutsade. Det har hunnit bli privat terapi, öppen psyk i sollentuna, privat terapi igen och nu är jag tillbaka på sollentuna. Det är dyyyyrt med privat psykoterapi! Allt som har med sjukvården och försäkringskassan att göra är kaos och krångel men det är bara att åka med och vara envis så löser sig det mesta. Förra hösten började jag knapra piller och det gav än lite mer effekt på min väg till ett riktigt liv, så senaste året har jag mått bra mycket bättre än på länge. Flytten till egna huset är ett bevis på det men också en orsak till att livet liksom börjar komma igång igen. Pluggar gör jag, det är inget ljug, men jag läser på 100% distans. Har hunnit skrapa ihop rätt mkt högskolepoäng på det sättet vid det här laget :-)

Att jag bestämde mig för att bara inviga några få i min verklighet då –99 berodde nog mest på att jag mådde så himla dåligt, var helt lost och kunde vare sig tänka åt ena eller andra hållet. Kände mig nog väldigt sårbar och konfysd helt enkelt. Då handlade det mest bara om att kirra dagen. Sen har det där fortsatt av någon anledning. Nya vänner har jag berättat allt för men sen är ni ett par som hänger kvar sen förr men som jag ”varit tvungen” att välja sanningar för. Men som sagt, varför? Nu vet jag vad jag håller på med, jag skäms inte, känner mig säker på mig och min situation och jag orkar inte hålla koll på till vem jag sagt vad. Dessutom tycker jag så evinnerligt mycket om er att jag inte vill ljuga för er och jag vill att ni ska förstå varför jag är och har varit rätt ”osynlig” i alla tänkbara sociala sammanhang där jag inte klarat av att vara med. Inbjudningar till Fia där det bjudits på glögg och födelsedagsfester och så alla gånger Clas hittat på bus och en inbjudan har pipt i mobilen. OM ni visste hur mycket jag har velat vara där eller åtminstone kunnat känna att ni vetat varför. Från o med nu blir det endast ärliga svar från undertecknad!

Just nu är läget att jag inte är ute så mycket men betydligt mycket mer än vad jag varit sen 99. Jag går mina älskade promenader inte så långa men ändå, åker och handlar med sällskap, träffar goa vänner hemma och ibland faktiskt även hos dem nu förtiden :-) Me so happy! Jag pluggar via Malmö högskola, handikapp och rehabvetenskap. Sannerligen roligt och intressant.

Hur, var och varför allt blev så här för mig behåller jag för mig själv men om någon undrar något är det ju bara att fråga.

Guggi, Ninisen, Anna och Sarah: Ni är så freaking underbara så det finns inte ord att beskriva hur mycket ni betyder för mig!

Mamma, pappa, Pontus och Elin: Utan er ingen Anna! Ni är bäst bäst bäst!

Sya: Min terapeut under mååånga år, kalopps vad du har betytt för mig! Från trasig till hel, typ J

Nu ska jag ladda en kanna te för snart börjar Grey´s. Sen blir det nog Jackass efter det. Om jag orkar ska jag hålla mig vaken så jag kan se Seinfeld och sen Dirty Sanches. Sen har jag antagligen skrattat mig trött/zombie så då blir det sängen. Har dessutom tränat idag, cyklas min härliga motionscykel och sen kört lite styrka så kroppen känns också rätt mör.

Sarah: Vad duktig du är som kämpade dig iväg till tandis, Well done!!! Ett par gånger till sen är du klar. Tack för partajinbjudan, ska ladda så att jag kan komma.

Goder afton!

KRAAAAAM!