Ansi

Vad fint det är att farmor fotade så mycket! Nu har jag fått hem "mina" album. Jag var så galet tjock när jag var liten, vart tog allt vägen? Ännu mer galet är hur lik jag är mamma när hon var i samma ålder som jag är nu. Crrrazy, det är som att se sig själv. Det som är riktigt freaky (också) är att både jag, mamma och mormor har samma grej med ögonen...att det ena är lite större än det andra och mer snett. Det ser exakt likadant ut på oss alla tre. Gener minsann. Pontus och Elin är, som bebisar, lika som bär. Men det är dom faktiskt fortfarande. Många säger att jag och Elin har blivit väldigt lika, jag både ser det och inte.
Det är fint med familjer!

Sen igår, efter ensamhetsdeppet på bloggen, hände två upplyftande grejer. Dels loggade härliga Clas in på msn...som på beställning och som vanligt räckte det lilla vi hann med för att göra mig lite mer gladis. Clas och J har fått tag på en grym lgh i ett grymt område. Well done, well done! Sen träffade jag på finafina R som tvingats till nattliga besök i tvättstugan eftersom han glömt att signa upp sig. Svajjiga knän och allt. Så när jag gick och la mig var jag nöjd och glad och sov gott värre.

I kväll blir det idol och till det tror jag det blir en drink eller två, wayyy to länge sen. Egentligen är det hög tid för en tippannivå på alkholintaget. Och appropå det...undrar hur André har det nuförtiden. Det var fina promenader hem till gatan när det begav sig. Hela den där perioden var sweet.

Huuu snart åker Elin, jag får lite ont i hjärtat när jag tänker på det. LillElin ska flyga till andra sidan jorden och vara där (eller på andra universitet i andra städer) i 4 år. Vad har Sidney som inte Rotebro har? 30 december går planet. Jag är stolt över Elins mod, hon är cool! Dessutom ska söta Sandra G också åka så dom blir två som drar in i Sidney som en mindre orkan. Dom kommer få det galet!

Den 3e dec är det 1 år sedan jag började skriva blogg här, efter att ha flytt från läskiga skunk som betedde sig så konstigt. haha...folk jag aldrig träffat irl eller besökt på just nämnda sida hade mig som besökare fyrtiotusen gånger. Den enda jag stalkade där var en rolig filur som stalkade mig. Jag ångrar inte att han fick nobben när han ville ha min bloggadress. Det var kul så länge det varade. Hmmm anyway, frågar mig själv lite löst om jag kanske ska lägga ner bloggandet på 1 års dagen. Det blir ju mest en upprepning av ingenting ändå. Jag vill inte lägga ner men ändå vill jag. Det är lite som det var med rökningen...innan jag enades med mig själv att det var dags att sluta.

På söndag blir det förhoppningsvis häng och fika med Anna och Albin, wiieeee! Saknar gudsonen mucho och måste absolut få pussa lite på den där goa kinden. Ska fota massor nu när kameran har fått nya friska batterier.

Men då säger vi så...
Ha en finfin helg alla godingar!
KRAM!!